Kraftfullare sanktioner mot den syriska regimen

Interpellation TILL STATSRÅD

2011-11-18

Till utrikesminister Carl Bildt (M)

Det har nu gått inte veckor utan månader och den syriska regimen fortsätter att dagligen mörda landets medborgare så snart dessa ger uttryck för sin oppositionella hållning i olika demonstrationer. Utan minsta hämningar mördar och torterar regimen män, kvinnor och barn. Regimens säkerhetstjänst uppsöker sjukhusen för att leta efter skadade demonstranter för att tortera och döda dem. Den låter sig inte påverkas det minsta av den internationella opinionen. Regimen gör utfästelser om att man vill se en politisk lösning på konflikten mellan regimen och oppositionen, men inga förändringar sker. Mördandet bara fortsätter. Human Rights Watch har förklarat att det som sker i Syrien ”indikerar att brott mot mänskligheten begåtts”. Hittills har människorättsorganisationer registrerat att mer än 3 000 människor mördats av regimen. Bakom denna siffra döljer sig sannolikt ett stort mörkertal. Utländska journalisters möjligheter att arbeta och rapportera om vad som sker hindras av regimen. Allt tätare kommer rapporter om att soldater ur regimens armé deserterar, vilket tyder på att ett inbördeskrig är i annalkande.

Till denna utveckling har vi varit åsyna vittnen under lång tid. Regeringars reaktioner på den har under lång tid varit minst sagt skrämmande lam. I flera fall reagerade man inte alls och i några – ett fåtal – gav man sitt stöd till regimen.  Det dröjde exempelvis länge innan EU fattade ett beslut om sanktioner mot den syriska regimen. Idag har Arabförbundet, som gjort fruktlösa försök att komma till tals med regimen, också beslutat om sanktioner och om sanktioner som går längre än EU:s.

Situationen som råder i Syrien inbjuder till maktspel mellan stormakter, som vill ta tillvara ekonomiska eller geopolitiska intressen. Detta måste undvikas. Den syriska oppositionen, som formerat sig i Syriska Nationella Rådet har förklarat att man inte vill veta av någon utländsk intervention i landet. Man vill inte bli ett nytt Irak. Vad som dock kan göras är att man utökar sanktionerna. EU kan till att börja med utvidga sina sanktioner så att de kommer i nivå med Arabförbundets. Inget torde dock hindra att EU tar något eller några steg längre. Det är viktigt att som ett första steg mot demokrati och ökad respekt för mänskliga rättigheter få bort mördarna från makten.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Carl Bildt:

1. Avser utrikesministern att verka för att Sverige i FN aktivt verkar för utvidgade åtgärder mot den syriska regimen?
2. Avser utrikesministern att inom EU verka för att sanktionerna mot den syriska regimen utvidgas?

Amineh Kakabaveh (V)

Herr/Fru talman!

Amineh Kakabaveh har frågat mig huruvida jag ämnar arbeta för att Sverige aktivt verkar för att FN utvidgar sanktioner mot Syrien och om jag, inom EU, kommer verka för att EU:s sanktioner utvidgas. Frågorna är ställda mot bakgrund av det ökade våldet och repressionen i Syrien och att Arabförbundet beslutat om att införa sanktioner mot landet.

Jag delar frågeställarens oro över situationen och utvecklingen i Syrien. Sverige har sedan övergreppen mot civilbefolkningen började agerat inom både EU och FN för att öka trycket mot regimen i Damaskus. EU:s politik är tydlig och har kommit till uttryck i en rad rådsslutsatser och uttalanden. Assad måste stiga åt sidan för ge plats åt en fredlig övergång till demokrati. EU fördömer regimens omfattande våld och kräver att det upphör omedelbart.

EU har infört sanktioner mot regimen. De första sanktionerna infördes

i maj och har sedan dess successivt utvidgats till att omfatta dryga 80-talet personer och 30-talet enheter och företag som är ansvariga för repressionen i Syrien.

EU har även tagit beslut om riktade sanktioner på flera sakområden, däribland förbud mot vapenleveranser, it- och telekomutrustning som huvudsakligen avses användas av regimen för övervakning, förbud mot försäljning och import av oljeprodukter och teknologi som kan användas inom olje- och gasområdet, deltagandet i byggandet av nya elektricitets­kraftverk, öppnande av nya bank- och representationskontor och andra samverkansformer mellan banker i EU och syriska banker, handel med syriska statspapper samt försäkringar till den syriska regeringen, dess myndigheter och företrädare. Även begränsningar i möjligheterna att genom stöd och garantier främja handel med Syrien och att ge nya utfästelser om bidrag eller mjuka krediter till Syriens regering utom för humanitära eller utvecklingsändamål har införts. EU kommer kontinuerligt att se över möjligheterna att föreslå ytterligare sanktioner om repressionen inte upphör.

I arbetet med att utarbeta och besluta om sanktioner fäster Sverige stor vikt vid att sanktionerna ska vara effektiva och riktade. Dessa smarta sanktioner riktar sig mot regimen och försöker undvika att i onödan slå mot vanliga människor eller mot oppositionens möjligheter att verka. Därför anser Sverige att det är viktigt att konsekvenserna noga analyseras innan man inför sanktioner som kan få den effekten.

Sverige och EU har varit tydliga med besvikelsen över att FN:s säkerhetsråd inte kunnat anta en resolution om Syrien. Vi arbetar för att frågan ska tas upp igen. Detta sker i nära samarbete med bland annat Arabförbundet och Turkiet.

Parallellt med säkerhetsrådsarbetet har Sverige verkat för att, inom generalförsamlingens tredje utskott, få till stånd en resolution om situationen för de mänskliga rättigheterna i Syrien. En sådan resolution antogs med överväldigande majoritet av tredje utskottet den 22 novem­ber. Sverige har också ställt krav på en specialsession om Syrien i FN:s råd för de mänskliga rättigheterna. Vid specialsessionen den 2 december beslöt rådet bl.a. att inrätta ett FN-mandat för en specialrapportör för de mänskliga rättigheterna i Syrien. Vidare uppmanades Syrien i skarpa ordalag att respektera de mänskliga rättigheterna samt att samarbeta med, och ge tillträde till, FN:s representanter.

Carl Bildt