Nej till en utbildning som bygger på exkludering och marginalisering

Assyriska Demokratiska Organisationen (ADO) följer med stor oro de ändringar som har införts i Syriens skolors läroplaner. Ändringarna omfattar bland annat kvinnors representation och rättigheter, innehållet om medborgarskap och demokratiskt deltagande samt historiska och kulturella symboler från Syriens historia. Därtill kommer förändringar i skildringen av landets nationella historia, däribland en positiv beskrivning av den osmanska perioden och avskaffandet av minnesdagen den 6 maj, martyrernas dag.

ADO betonar att läroplanerna behöver ses över och utvecklas i enlighet med den nya periodens krav. Innehåll som glorifierar diktatur och förvränger historiska fakta måste korrigeras.

Organisationen understryker samtidigt att detta arbete måste vila på vetenskapliga, pedagogiska och nationellt inkluderande principer. Det får inte förvandlas till ett verktyg för att påtvinga det syriska samhället en ensidig ideologisk eller religiös uppfattning eller för att skriva om landets historia på ett sätt som bortser från dess etniska, kulturella och religiösa mångfald.

För det första: Syriens kvinnor är fullvärdiga medaktörer i samhällsbygget

De ändringar som berör bilder av kvinnor och flickor i skolböckerna, där vissa bilder har tagits bort eller kvinnornas utseende har förändrats för att påtvinga dem en enda förebild, väcker allvarlig oro för att en kvinnosyn ska befästas som undergräver kvinnors ställning, roll, rättigheter och frihet att själva göra sina val.

Syriens kvinnor, oavsett religiös, etnisk eller kulturell tillhörighet, är grundläggande medaktörer i samhällsbygget. De har rätt till jämlikhet, värdighet och frihet samt till full delaktighet i det offentliga livet.

Läroplanerna får inte bli ett verktyg för att påtvinga samhället ett enda socialt eller kulturellt ideal. Kvinnors närvaro får inte reduceras till deras utseende och klädsel på bekostnad av att deras vetenskapliga, kulturella, politiska och sociala insatser lyfts fram. Den utbildning vi vill ha ska stärka flickors tilltro till sin egen förmåga och lära kommande generationer att respektera kvinnor som fullvärdiga medborgare med lika rättigheter.

För det andra: Att bevara det nationella minnet och värna om de historiska sanningarna

Att avskaffa minnesdagen den 6 maj, martyrernas dag, eller att utelämna dess nationella och historiska betydelse innebär ett ingrepp i syriernas kollektiva minne. Dagen är en av de historiska händelser som symboliserar uppoffringar för frihet och värdighet samt motstånd mot förtryck och diktatur.

Även om det finns olika politiska tolkningar av historien får betydelsefulla händelser som har bidragit till att forma det nationella medvetandet inte raderas. De bör i stället presenteras för kommande generationer i sitt historiska sammanhang och på vetenskaplig grund.

Att ersätta beteckningen ”den osmanska ockupationen” med en mer förskönande formulering, såsom ”det osmanska styret”, kräver en vetenskaplig historisk diskussion som är fri från politisk selektivitet. Studiet av den osmanska perioden måste behandla styrets karaktär, dess politik och dess konsekvenser för regionens folk. Det måste även omfatta det förtryck, den förföljelse och de avrättningar som syrier och andra folk inom imperiet utsattes för. Historien får varken frikännas eller demoniseras på förhand, och historieskrivningen får inte underordnas dagens politiska relationer och intressen.

För det tredje: Att synliggöra historiska och kulturella symboler från Syriens och regionens historia

Att utelämna historiska och kulturella gestalter och symboler, såsom drottning Zenobia av Palmyra, den berömda sångerskan och prästinnan Urnina från den forntida staden Mari under det tredje årtusendet före Kristus samt Hammurabi, vars namn är förknippat med den berömda babyloniska lagkodexen, eller att ta bort deras bilder och avbildningar från skolböckerna, kan inte betraktas som en obetydlig förändring.

Dessa gestalter och symboler representerar centrala kapitel i Syriens och Mesopotamiens historia och i mänsklighetens civilisationshistoria i stort.

Syriens historia börjar inte med en viss religiös eller politisk epok och får inte reduceras till en enda tidsperiod eller civilisation. Den är resultatet av en lång historisk utveckling, formad av många olika civilisationer och folk. Syriens unga generationer har rätt att lära känna detta rika och mångskiftande kulturarv som en del av landets gemensamma historia.

För det fjärde: Syrien tillhör alla sina invånare – läroplanerna måste återspegla landets mångfald

Tendensen att ge ett enda religiöst perspektiv företräde framför det syriska samhällets historiska och kulturella mångfald, samtidigt som vissa kulturella och konstnärliga symboler osynliggörs, väcker oro för att läroplanerna ska användas för att omforma den nationella identiteten utifrån en ensidig ideologisk uppfattning. Detta står i motsättning till den syriska nationella identitetens historiska prägel av öppenhet och mångfald.

Assyriska Demokratiska Organisationen betonar att syrier med olika etnisk, religiös och kulturell tillhörighet är jämbördiga medaktörer i sitt gemensamma land, sin historia och sin framtid. Skolornas läroplaner ska vara en bro till ömsesidig kunskap, förståelse och samexistens – inte ett redskap för att fördjupa splittringen eller påtvinga samhället en enda identitet.

För det femte: Att reformera läroplanerna är ett nationellt och pedagogiskt ansvar

Att utveckla läroplanerna handlar inte bara om att ta bort eller lägga till bilder och texter. Det är ett nationellt projekt som påverkar hur kommande generationer formar sin förståelse av samhället, sina rättigheter och skyldigheter, respekten för mångfald, det kritiska tänkandet och möjligheterna att delta i det offentliga livet.

Mot denna bakgrund väcker borttagandet av ämnen som rör medborgarskap, lokal självförvaltning, demokratiskt deltagande och medier – enligt de jämförelser av skolböcker som har publicerats – frågor om huruvida förändringarna är förenliga med behovet av att bygga en stat grundad på medborgarskap, rättsstatens principer och fungerande institutioner.

Assyriska Demokratiska Organisationen, som utgår från sin övertygelse om ett fritt, demokratiskt och pluralistiskt Syrien, understryker att uppbyggnaden av den nya staten inte kan ske genom att en ideologi ersätts med en annan, genom att delar av historien suddas ut, genom att kvinnors rättigheter marginaliseras eller genom att delar av samhället utestängs.

En ny stat måste i stället byggas på principen om jämlikt medborgarskap, med respekt för grundläggande fri- och rättigheter, skydd för samhällets mångfald samt en samhällsordning som vilar på vetenskap, lagstiftning och fungerande institutioner.

Assyriska Demokratiska Organisationen, verkställande utskott.

 

Inlagd Allmänna
Nyheter