En ros vid Olof Palmes minnessten

vardo
Jag var där idag. Lade en blomma på minnesstenen. En minnessten där jag promenerar förbi nästan varje morgon på väg till mitt jobb. Jag passerar stället och iakttar stenen varje gång jag går förbi den. Jag trampar aldrig på stenen. Aldrig. Jag tänker på stenen och dess mening varje gång jag passerar den utom de gånger då jag är helt frånvarande och djupt försjunken i andra tankar.

Jag ser ibland folk som rensar minnesstenen från skräp och löv och grus. Ibland ser jag folk som omedvetet trampat över stenen men hoppar upp direkt som om man har tryckt på en öm tå. Turister som tar bilder, mammor som stannar och berättar någonting för sina barn och pekar mot stenen.

Det är Olof Palmes minnessten på Olof Palmes gata i Stockholm. Ja, jag var där och lade en ros på minnesstenen.

Olof Palme var en assyrievän. Det var under hans tid som statminister som första gruppen assyrier fick stanna i Sverige under en tid då assyrierna hade de som svårast i Turkiet efter Seyfotiden. Vi är skyldiga honom väldigt mycket. Han räddade kanske livet för många assyrier.

Tidigt på morgonen den 28 februari för exakt 25 år sedan var jag på väg från Södertälje till Örebro för att närvara vid assyriska föreningens årsmöte. Föreningen hade små splitringar och vissa missförstånd rådde bland vissa medlemmar. Som ordförande i Assyriska riksförbundet hade jag fått i uppdrag att närvara vid mötet. Kassören och styrelseledamoten Aziz Poli (då Yaman) ringde mig hem och meddelade den dystra nyheten. Jag blev chockad. Vi blev chockade. Hade våldet kommit även till Sverige? Det var inte mer än tio år tidigare som jag lyssnade på äkta händelser direkt ur munnen på personer som levde under Seyfo och sett mordet med sina egna ögon.

Jag åkte till Örebro. Hade bilens radio på hela tiden.

I föreningens lokaler hade alla medlemmar samlats. Alla var chockade och ledsna. Vem eller vilka var det som släckte assyrievännen och fredssymbolens liv? Var det utländska krafter som låg bakom mordet? Inhemska? Militärer, polis, underrättelsetjänster? En galning? Var det en statskupp?

Exakt 25 år, en kvart sekel, har gått men frågorna kvarstår. Mordet är inte uppklarat. Vilka var det? En Galning eller en alkoholist tror jag inte på. Har aldrig gjort det. Men en sak vet jag: Sverige blev aldrig sig lik efter Palmes död. Med Palme har mördaren/mördarna dödat även visionen om ett jämställt samhälle fritt från våld och orättvisor.

Andreas Arsalan

Inlagd Allmänna

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Nyheter